En trögstartad match som vände till att bli en rysare

 

Igår, lördag tog sig gänget an Skellefteå på bortais vilket är en utmaning för alla lag i hela serien. Skellefteå är ett oerhört hemmastarkt lag och detta skulle märkas under lördagens match, främst i början av matchen.

Period 1:
Ett avvaktande och osäkert KHK inleder första perioden väldigt skakigt och får väldiga problem. Det känns som att grabbarna träder in i matchen med alldeles för stor respekt för hemmalaget vilket gör de osäkra i spelet. Flera enkla misstag blir resultat av denna osäkerhet och en kanske övertänd Emil Larsson drar på sig första utvisningen vilket gör att SAIK sätter in första målet ganska enkelt. Zackrisson står för detta mål assisterat av Ritola som varit borta en längre tid men som verkligen visar kvalité. 2-0 kommer bara ca 2 minuter efter och det är då Jimmie Ericsson som trycker in den. Efter 2-0 börjar KHK pressa lite hårdare och försöker komma igång. Skotten börjar avlossas mer men något mål blir det inte. Då istället drar Emil Larsson på sig utvisning nr.2 och då passar John Norman på att smälla in 3-0. Det blir en Skellefteå-utvisning efter detta men det blir ingen utdelning för KHK i PP denna gång.

Som åskådare känns då inledningen ganska instabil och tröstlös. Det enda att hoppas på i detta läge är att en nytändning sker i pausen.

Period 2:
Andra perioden inleds och SAIK håller fortsatt högt tryck första minuterna men mer och mer syns självförtroendet växa och den där onödiga respekten som infann sig i period 1 tynar mer och mer. KHK börjar få fart och tryck mot offensiv zon samtidigt som försvaret håller spelet enkelt och vårdar puck i egen zon. Exakt det spel som är så imponerande i SAIK hittar nu KHK och med Galbraith i målet som dessutom trots resultatet gjort fantastiskt jobb i kassen känns det faktiskt riktigt positivt. Men det ska ta nästan 13 minuter innan något händer. SAIK drar på sig en utvisning i form av för många spelare på is och då träder Guter fram och reducerar med ett riktigt snyggt mål. Hoppet lever igen och grabbarna har en helt annan energi än i första period. Fortsatt bra tryck efter detta och ett par minuter senare blir det straff och Guter gör ytterligare ett snyggt mål och helt plötsligt är det bara 1 mål ifrån en kvittering. Fortsatt stabilt i egen zon och för första gången på väldigt länge syns ett självförtroende hos Linder och den enkelhet som Persson så briljant levererar tycker jag även att Linder visar i denna match.

Efter denna period har hoppet verkligen fått en tändning och tanken på poäng finns där definitivt nu. Inför tredje har KHK allt att vinna och det gäller bara att hitta samma gnista som andra perioden innehöll.

Period 3:
KHK går ut med samma självförtroende i tredje periods start och precis som i period två så hålls trycket ganska bra på SAIK (Vill även poängtera att genomgående i matchen finns två spelare som faktiskt levererar utan att det syns särskilt mycket i offensiven. Det är Henrion och Kähkönen. Det är detaljer som är svåra att se men som skapar lägen titt som tätt). Men efter dryga 4 minuter så smäller Andrew Calof in 4-2 för SAIK och härifrån får KHK åter igen tufft. SAIK är ett rutinerat lag som vet hur man stänger matchen och det får KHK väldigt svårt att forcera. Tredje perioden är fortsatt bra och prestationen är oerhört positiv. Det räcker dock inte för en reducering och således inte heller för en kvittering. SAIK vinner matchen rättvist men KHK gör 2/3 av matchen ruskigt bra mot Sveriges bästa Hockeylag enligt mig.

Efter matchen lyckas jag få prata kort med Robin Persson och aningen längre med Tom Linder. Båda killarna är oerhört trevliga, ödmjuka och jordnära människor och jag förstår att deras personligheter passar som fisken i vattnet i laget. Trots besvikelse för förlust tycker jag att revanschsug och jävlar anamma lyser i ögonen på dem och med detta sagt hoppas jag verkligen att grabbarna får fortsatt stöd av fansen och att trenden vänder.
Jag har själv kritiserat spelare och kanske framförallt Linder, men igår var första matchen jag faktiskt tyckte att detaljer fanns där som inte funnits tidigare och han växte in i en trygg roll för första gången vilket speglades i laget.

På tisdag är det nya tag och då hoppas vi på 3 stabila pinnar i egen borg!

Vill även passa på att tacka för alla positiva ord om att jag stod själv på bortastå igår. Det var en grym känsla att stå själv i en arena med så mycket människor. Jag hoppas att intresset bland KHKare här uppe i norr ska växa och att bortastå fylls lite mer för varje gång framöver!

I Vått & Torrt!
/KHK-i-Norr